Någon ananlys av vad dagens socialliberaler menar med begreppet ämnar jag inte göra i det följande. Men vad jag kan tillhandahålla är en kortfattad redogörelse för vad socialliberalism innebar under dess "grundläggningsperiod". Om det visar sig att de som idag kallar sig socialliberaler inte alls ställer upp på det normativa innehåll som begreppet en gång hade så vore det måhända välkommet med något nytt grundläggande "manifest" som dagens socialliberaler kan ställa sig bakom.

Vart vänder man sig då om man vill undersöka socialliberalismens idéhistoria? Huvudsakligen till Storbritannien under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och i synnerhet till L. T. Hobhouse (1864-1929). Denne ses ofta som något av socialliberalismens fader, och detta epitet kommer sig främst av hans bok Liberalism från 1911. Om man skall utgå från att Hobhouses liberalism skall stå modell för socialliberalismen så måste man konstatera att denna ideologi främst skiljer sig från den "klassiska" liberalismen på en punkt: synen på kontraktet. För Hobhouse är kontraktet mellan arbetsgivare och arbetstagare inte ett fritt kontrakt. Den senare är i allmänhet i ett sådant underläge gentemot den förre att det krävs att staten griper in för att bättra på den fattiges förhandlingsposition.

För att citera en av de centrala passagerna i Liberalism: "Here was the owner of a mill [fabrik] employing five hundred hands. here was an operative [arbetare] possessed of no alternative means of subsistence seeking employment. Suppose them to bargain as to terms. If the bargain failed, the employer lost one man and had four hundred and ninety-nine to keep his mill going. At worst he might for a day or two, until another operative appeared, have a little difficulty in working a single machine. During the same days the operative might have nothing to eat, and might see his children going hungry. Where was the effective liberty in such an arrangement?" Den fattige har alltså inte stor nytta av den formella friheten att ta eller förkasta ett arbete om hon inte har den "effektiva" friheten att göra det. Därav kommer naturligtvis att arbetslöshetsförsäkring och/eller minimilön är av stor angelägenhet för en socialliberal.

En annan viktig punkt hos Hobhouse är rikedomens sociala karaktär, vilket gör att det oftast är rimligt att de som alstrar stor rikedom ger tillbaka en del av denna rikedom till det samhälle som har hjälpt till att skapa den på ett indirekt sätt. Sålunda skriver han: "The basis of property is social, and that in two senses. On the one hand, it is the organized force of society that maintains the rights of owners by protecting them against thieves and depredators. In spite of all criticism many people still seem to speak of the rights of property as though they were conferred by Nature or Providence upon certain fortunate individuals, and as though these individuals had an unlimited right to command the State, as their servant, to secure them by the free use of the machinery of law in the undisturbed enjoyment of their possessions. They forget that without the organized force of society their rights are not worth a week's purchase."

Så vad säger dagens socialliberaler om L. T. Hobhouses version av liberalismen? Irrelevant eller värd att läsa? Klart är åtminstone att den som tar sig an honom kommer att möta en liberalism som ligger långt från Milton Friedman eller Robert Nozick.